lördag 

"när man inbillar sig att man får sms för att man så desperat gärna vill att de ska komma. fulgråter på bussen hem från jobbet och hulkgråter i duschen i en timme för att jag inte blir medbjuden på fest. vet inte om det är hans fel eller det faktum att ingen tycker om mig längre. vill tro på det förstnämnda men det är svårt. jag visste att det skulle bli såhär. jag är utbytt och känner mig inte välkommen längre. mitt sociala liv FINNS INTE och det ENDA JAG VILL är att allt ska vara som det var förut. vill bara vara en självklar del av gruppen. vill bara stanna uppe till sju på morgonen och skratta åt honom när han sjunger all i wanted was you med paramore. jag saknar att sova i hans säng men mest saknar jag att ha honom i mitt liv. jag önskar att det aldrig hände. jag önskar att vi aldrig hade blivit något mer än kompisar. vill glömma bort hur hans händer på min rygg känns. hans röst som säger "you know i love you to bits". hur han luktar. hur roligt han dansar. hur han alltid får mig att gapskratta. hur mjuk han är när ingen annan ser. vill glömma bort det faktum att han faktiskt för en liten stund valde att vara med mig, även om han aldrig ville vara min pojkvän" 

söndag 

"har sån ångest att det inte går att andas men försöker se på saken med perspektiv. försöker tänka logiskt för en gångs skull. vad trodde jag skulle hända? att vi alla skulle leva i harmoni i nått himla drömland där det inte finns plats för sorg eller svartsjuka? dessutom vill jag inte vara i närheten av de två tillsammans. vill inte låtsas att allt är normalt och vill inte behöva skratta högt och hålla tillbaka tårarna när de två hånglar framför mig."