onsdag 5 juni 2013

idag tog jag mitt sista sommarlov någonsin. och jag vet inte varför jag lipar till den blomstertid eller varför en så extremt stor hopplöshet har bosatt sig i mitt bröst, för jag vet ju att jag kommer tillbaka om cirkus tre månader. tillbaka till korridoren klassrummet tryggheten. tillbaka till skolmaten jag alltid förbannar och tillbaka till de där klasskompisarna jag faktiskt älskar. men jag kommer aldrig någonsin komma tillbaka till min bästa mentor på jorden som lämnar oss för fiendeskolan och jag kommer aldrig tillbaka till mina bästisar som om prick en vecka tar studenten. de kommer vara på äventyr medan jag sitter i min trygga korridor och fruktar det som kommer efteråt. för jag är så förbannat avundsjuk, både på dem men också på mig själv. för det enda jag tänker på är "varför ska de få leva när jag bara ska vara här" men också "vad ska de göra när tryggheten inte längre finns kvar". för trots allt mitt hat mot skolan de senaste månaderna så är det min trygga punkt i livet där allt finns. där allt kommer att lösa sig och där det inte gör någonting om man lipar i stolen bredvid sina bästa lärare. för skolan kommer alltid vilja ha dig. hur dum du än är och hur mycket du än lipar och hur ofta du än skolkar från spanskan för att göra någonting annat. det kanske därför det är så överjävla sorgligt när sirenerna blommar och äckligt sentimentalt när den blomstertid sjungs av den ljuvligaste kören ever. kanske är det därför jag inte riktigt vill släppa greppet för skolan är trots allt det enda jag vet om. det enda som faktiskt känns självklart även om jag tvivlar exakt hela tiden. 

och egentligen kan jag inte ens förstå varför jag från ingenstans avgudar skolan mer än glass men jag tror att det är just själva grejen om att gå vidare och lämna någonting bakom sig. är ju förbannat dålig på sånt där. imorgon tar jag i alla fall morgontåget till göteborg och förhoppningsvis så känns allt lite bättre då trots mitt sommarlovsledsna inre. jag ska på håkan, så klart, så krama mig om vi ses där. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

älska mig bara